Min nästan en veckas ledighet gick alldeles för fort. Om en timme kommer en taxi hämta min vän Maria och hennes lille son och dom åker tillbaka till Berlin. Det var trevligt med besöket och egentligen gjorde vi inte så mycket men tiden fick fort ändå. Vi hade stora planer, men som vanligt blev barnen sjuka. Den ena är snorig och den andre hostar...Jag hann också med ett övertidspass på jobbet för att få in lite extra pengar inför semestern. Nu är det bara 12 pass kvar innan vi lämnar kylan och snön bakom oss! Längtar!

I am so glad that I will be off work for six whole days and I am not even on a holiday! Right now I am on my way to T-centralen to meet up my very close friend Maria and her son Nils. I am so excited! Thank you once again Wolfi for this great Christmas present to your wife which also sort of became my present too ha ha. I will take good care of them. Hope that Mia will be as glad as me because yesterday she was in a horroble mood! This morning has started way better (maube because she got to stay home from daycare). How do you support your child through a tantrumfit?

Någonting har hänt på mitt annars så trevliga arbetsplats. Det är kaos överallt på grund av högt tryck från akuten. Inte bara hos oss, utan på nästan alla vårdavdelningar. Och detta ska hända just när jag har äntligen fått arbetsglädjen tillbaka. Jag undrar ju verkligen om det bara är en period eller kommer det att bli så här nu framöver. Mina kollegor är så duktiga och alla kämpar på utan att själva få panik. Det beundrar jag verkligen, men hur länge orkar vi?Kommer det att bli bättre? Sämre?Hur ska det här sluta? Nu är jag ledig i 6 dagar (tack gode Gud) och jag hoppas att när jag kommer tillbaka har det lugnat ner sig!

Mia har haft utslag lite överallt på kroppen en längre period nu. Hon har gjort pricktest, men det visade ingenting. Eftersom hon har ätit blandkost har det varit svårt att se vad exakt ger henne utslag. Jag har fått rådet från barnsköterskan på VC att börja med att ta bort allting rött från Mias kost. Det har vi gjort nu och hennes hud ser mycket bättre ut! Nästan inga utslag alls. Vi har sagt till på dagis att dom ska inte heller ge henne någonting rött att äta och det fungerar fint. Möjligtvist har hon några få fläckag kvar då hon ammar fortfarande och jag själv har inte slutat äta röda livsmedel.... Jag hoppas i allafall att nu har vi hittat orsaken till hennes utslag!

Dagens Mia

Jag är såååååå nära att ge upp min kamp mot sockret just nu. Sötsuget är enormt just nu och det finns alldeles för många frestelser hemma. 12 dagar har jag kämpat och målet är deb 10:e februari så det är låååång kvar. Varför ska det vara så svårt. Inte ens frukt hjälper. Choklad is da shit liksom just nu. Jag lär inte få cirkulationskollaps av chokladsbstinensen, men asså det här är jobbigt. Det är skönt att bara skriva av sig....Nu får jag hitta på någonting att göra här under kvällen och dricka vatten. Jag får inte ge upp! Dö sockersuget, dö!

The white drug...

Elva dagar utan glass, godis, choklad, bullar och liknande. Äter inte ens honung eller mörkchoklad.Måste säga det här "högt" (läs:skriva) så att ni vet om det och kan påminna mig att hålla mig borta från sockret! Just nu är jag på väg hem från SATS. Har tränat och inhandlat det sista innan min kära kompis med sin son kommer och hälsar på mot slutet av nästa vecka. Lite vimsig har jag också varit i dag. Märkte i omklädningsrummetart jag hade gått runt med sockor i jackluvan! Hur hamnade dom där liksom!? Sedan försökte jag åka bus hem med mitt SATS-kort. Suck....Tur att jag är hemma resten av dagen och förhoppningsvis gör jag inga fler konstigheter. Fyra dagars arbete väntar f.o.m i morgon och därefter fem dagar ledigt med trevligt sällskap!

Städa hann jag oxå i dag....

Jag har nu fått några svar från olika arkiv i Riga med kontaktuppgifter till vem jag ska kontakta om jag vill veta mer om min gammel morfar. Det finns tydligen också möjlighet att anlita professionell hjälp via arkivet som kan ta över hela släktforskningsprocessen! Vad spännande! Det kan ta 6-12 månader, ibland mer, och kostar 70 euros. I nuläget lutar det mot det alternativet då jag inte kan lettiska. Den som ska ta över min släktforskning vet ju vart man ska leta och har tillgång till alla dokument. Dessutom kan hon eller han både lettiska och rysska ( Lettland är också tvåspråkigt). Nu måste jag bara skriva ett brev med allting jag vet om min gammelmorfar och skicka iväg den. Jag är så glad och hoppas på det bästa nu.Samtidigt tycker jag att det är synd att jag inte kom på det där med släktforskning för många år sedan....

Det finns gott hopp att snart vet vi mer om våra rötter...

Den här veckan har jag bara jobbat dagtid och jag märker hur mycket piggare jag är jämfört med dom veckorna jag jobbar kvällar också. Jag är nog ingen "jobba-skift" människa då jag och min kropp mår bäst av att ha regelbundna arbetstider. Jag trivs fortsatt bra på jobbet, men en vacker dag vill jag ha 8-17 jobb. Vi får se när den dagen kommer. Nu är det att bara avklara dagens arbetspass och sen är det helg!

Mia kan redan bläddra bland videos på Youtube. I går kväll fick hon fram den här videon - 45 minuter av hur man öppnar olika sorters kinderägg vad finns i dom osv. Hon tyckte att det var jättespännande.Märkligt