Jag ligger på op-bordet och snittet påbörjas. Jag känner ingen smärta men en sensation om att kroppen gungar. Jag antar att det var allt bökande för att få ut tvillingarna. Allting gick så fort och helt plötsligt hörde jag första skriket och bara efter en liten stund ett skrik till. De var ute och vår långa väntan var över! Äntligen var de här! Jag minns inte om jag fick se barnen innan eller efter de undersöktes av barnmorskorna. Det jag minns var att två söta bebisar trycktes mot mitt ansikte så att jag fick pussa de och hälsa de välkomna. Tårarna rann och jag var lycklig. Barnen togs till barnborden av de två barnmorskorna och de undersöktes, vägdes och mätes. Ludwig var född först klockan 13:37, vägde 2860 gr och var 49 cm lång. Sofia föddes en minut senare 13:38 och vägde 3160 gr samt var 50 cm lång. Detta betyder att tillväxtultraljud visade fel eller i alla fall tvärtom för att vi hade hela tiden fått höra att pojken var större än tjejen. I vilket fall som helst var de friska och välmående och fick bra "poäng". Operatörerna sydde ihop mig och min man fick hålla barnen under tiden. När allting var klart blev jag överflyttad från op-bordet till en sjukhussäng och rullades till Kvinnoklinikens uppvak.Där fick jag bekanta mig med våra nya familjemedlemmar och vi provade även amma för första gången.