Ryggvärk och halsbränna håller mig vaken just nu. Karpaltunnelsyndromet gör händerna svaga, men jag skriver lite i taget innan det börjar göra ont eller att fingrarna domnar bort. Det har varit en annorlunda Påsk. Vi har varit hemma och inte orkat fira så mycket. Vi fick besök av två av mina vänner vilket gjorde att det var trevligt ändå. Jag har också fått problem med kraftigare sammandragningar vid aktivitet. Skönt att i morgon är allting öppet som vanligt igen och jag kan prata med min barnmorska och rådgöra lite. Fortsätter det så här då börjar ju sofflivet på riktigt eller så blir det barn snart. Fast jag hatar att ligga på soffan och inte göra någonting vettigt plus att jag får ju ännu mer ont i ryggen av att ligga på soffan/i sängen så mycket. Just nu känns även tanken på att ta dottern till förskolan överväldigande då varje steg och ansträngning ger en kraftig tryck neråt. Jag sätter ingen press på mig själv - orkar jag inte ta henne till förskolan så får vi gosa hemma för att det är inte så länge till det är bara vi tre. Jag har för säkerhets skull fortsatt att packa BB-väskan, men hoppas såklart att det dröjer 2-3 veckor till innan jag behöver den. Jag börjar se ljuset i slutet av tunneln. På torsdag börjar vecka 35 och tvillingarna kan komma när som helst. Snart är det över och jag får se vad det är för små liv som jag har burit i min mage.