Direktlänk till inlägg 31 maj 2017
Efter att kejsarsnittet var färdigt blev vi överflyttade till Kvinnoklinikens uppvak. Min man fick också följa med. Eftersom jag hade fått spinalbedövningen fick jag tidigast komma upp från sängen 6 timmar efter snittet. På uppvaket övervakades mina vitalparametrar samtidigt som jag var tvungen att ligga rätt så platt i sängen och försökte amma. Det var svårt, speciellt för att Sofia var inte riktigt nöjd och grät och jag kunde inte göra så mycket för att trösta henne. Senare fick jag veta att det var eventuellt lågt blodsocker på henne som orsakade hennes irritation. Gällande smärta så var jag tacksam för spinalbedövningen då jag kände knappt av någonting den första dagen. Personalen övervakade också tecken på blödning samt att livmodern drog ihop sig. Jag hade efter snittet fått läkemedel som hjälpte livmodern att dra ihop sig då den ville inte riktigt göra det på egen hand. Inte så konstigt med tanken på hur stor den var. Det kändes lite olustigt att vara så handikappad och inte kunna göra mycket själv. Nu vet jag hur det känns att ha en jättebinda och urinkateter ha ha. Hela den här upplevelsen har definitivt gett mig insikt på patientperspektivet! Spinalbedövningen började släppa rätt så fort på mig så mot slutet av min vistelse på uppvaket kunde jag hjälpa till att röra på mig i sängen. Allting såg bra ut och vi kunde överflyttas till avdelning 17 för fortsatt eftervård.
Jag har inte så många bilder från uppvaket så jag bjuder på en bild på mina sötnosar som fyller två veckor i morgon.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | 5 | 6 |
7 |
|||
8 |
9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 |
16 | 17 | 18 | 19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 | 27 |
28 |
|||
29 |
30 | 31 | |||||||
|