Snart är den här kyliga och konstiga sommar över. Jag har haft bättre somrar i mitt liv om vi säger så. Det var inte så klokt att byta jobb mitt i sommaren då det är redan kaos på vårdavdelningarna i hela Sverige. Och att vara ny på ett nytt ställe mitt i sommaren hjälper inte till. Det finns hopp om att det blir bättre när alla har semestrat färdigt men det återstår att se. Mias sjukdom känns så länge sedan nu. Det som påminner om hennes sjukdom för snart 1,5 månader sedan är hennes fötter och fotsulor där det fortfarande lossnar lite hud. Antagligen för att det är svårare att få till läkning på kroppsdelar såsom fötter som används hela tiden. Sakta men säkert går det framåt. På förskolan där hon har gått i en vecka nu är vi strikta med att hon ska ha långa byxor och långärmad tröja samt en solhatt för att skydda hennes nya hud. Än så länge har hon klarar sig bra och vi ser inga större ärr på hennes hud (förutom märken efter PVK plåstret). Vi hoppas att nästa sommar blir en normal sommar då Mia får sola och bada fritt...Det ser jag framemot! Under den här sommaren har även jag fått någon mystisk utslag av och till. Det kan klia över hela kroppen och stora hudytor blir täckta av små blåsor och rodnad och efter en stund är allting borta. Har varit för lat för att boka tid hos husläkaren men det bör nog göras...Kanske det finns en enkel förklaring men just nu ser jag inget samband direkt med någonting...

Mias fotsulor

I sommar har jag fått vara exakt två gången på stranden. Badat en gång. Jag orkar inte ens kommentera.

Den här rosa "skönheten" tar mig till och från jobbet. Den gör sitt jobb, men jag vill gärna ha en trevligare cykel till nästa sommar. Tack vare cykeln kan jag åka hemifrån 06.40 respektive 07.40 beroende på om jag börjar 7 eller 8. Då varje minut räknas på morgonen ser jag det som en stor vinst :).

Det mystiska utslaget...

Vi har hunnit med att hälsa på en del kompisar i alla fall. Här med Leon och Adrian :).

På helgerna är man ensam sjuksköterska på mitt jobb. Första gången var läskig, andra gången nästan rolig. Får vi se hur den tredje gången blir i slutet av augusti....

Och jag är fortfarande inte morgonpigg!!!

Så trevligt att se gräs i trädgården igen efter dräneringskaoset.