Äntligen sover Mia genom hela natten även bredvid mig. Det som jag trodde skulle bli minst en veckas kamp blev bara två nätter av skrik och gråt, mest av ren ilska. Ena natten skrek hon i 45 minuter när jag vägrade att ge henne tutten och den andra natten skrek hon en kvart. Hela tiden var jag bredvid henne, pussade och kramade och smekde henne tills hon gav upp och somnade. På morgonen var det fritt fram till tutten igen. I natt vaknade hon inte ens. Helt underbart. Nu är det precis så jag vill ha det. Vi kan fortsätta amma men vi sover på nätterna. Hon får tutte när hon lägger sig och även på dagen, men inte på nätterna. Jag är glad att jag väntade tills nu för att nu var vi båda redo. Det är nog säkert också därför det gick så lätt nu. Nästa "kamp" är att få henne sova längre på morgonen he he.