Direktlänk till inlägg 29 januari 2014
Jag tänkte gnälla lite först om hur trött jag är men jag vill istället berätta hur galet kär jag är i min dotter. Hon gör mig så glad! Jag känner ren lycka när jag tänker på henne. Jag älskar henne så himla mycket. Jag vill tro att det är så alla mammor (och pappor) känner för sina barn men dessvärre vet vi att det finns mängder med barn i världen som har ingen som älskar dom som bara en mamma ( eller pappa) kan och den tanken gör mig uppriktigt ledsen.Jag tänker på min mormor som växte upp i ett barnhem i Ryssland. Hon var 5 år gammal när först hennes pappa försvann och därefter också hennes mamma. En dag kom helt enkelt ingen för att hämta henne från dagis. Dagisfröknarna lämnade en skål med mat till mormor och låste in henne i dagislokalen över natten. Vad hemskt! Minns inte hur länge det pågick men efter ett tag blev hon placerad i ett barnhem.Ingen visste riktigt vad som hade hänt med föräldrarna men antagligen blev dom skjutna då dom var emot Sovjet unionen. Åren gick. Hon såg hur några andra barn i barnhemmet blev hämtade av släktningar efter kriget, men det var ingen som kom för att leta efter henne. Mormor grät när hon berättade det till mig.Hennes högsta dröm var att någon släktning till henne kommer att hämta henne från barnhemmet men det hände aldrig. Tänk var ensamt och tungt för ett barn att känna så där. Min mormor fick reda på vad hennes föräldrar hette men det var allt.Hennes familj börjar med hennes man och barn...Gode Gud beskydda alla ensamma barn i världen och hjälp dom att hitta en trygg famn...
Mia som nyfödd
Mormor med sina barnbarnsbarn
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
|||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|